skogsbrunetten

Nu är värken värre än den nån gång har varit.

Värst är min högra armbåge.

Går bra bär jag har den i rörelse under dagarna.

Värre är det natte tid.

Då domnar armen bort och stundvis så är det krig innanför armbågen.

Sover bra till efter 12 sen börjar helvetet.

Den lilla knölen på insidan armbågen är så sjukt ömt när jag stöter i den.

Lider av tennisarbåge men det känns som detta är nått annat.

Men nu har jag lindat in armen i dödahaffs lera.

Ska försöka sova med den inpackad i natt.

Kliar som fasen imellanåt.

Så nått händer det under plastfolie.

 

Sitter ensamme ikväll då han har sånt där brödraskap dravel igen.

Men jag jobbar i morgon så jag märker inte så mycket av att han är i stan.

 

Skickade grattis hälsning till min allra första kille som fyller 62 idag.

Han svarade så klart tack!....Men sen...Men det var bättre för 37 år sen.

När jag har det besvärligt så brukar jag tänka .... Han har det jävligt mycke värre.

Men om jag hade stannat med honom så hade vi säkert haft det lika trist som han har det med sin kärring nu.

Livet går vidare så är det.