jägarexamen

Vill bara medela att det gick åt telvete. Men det är väll bara väntat. Jag orkade inget mer. Nu är jag trött.....

hålla tummarna!!!

Då får vi se nu då om det kan börja röra på sig.
Våga inte hoppas för mycket på det så jag har gjort ett litet försök och knuffa honom i rätt riktning.
Gick inte så bra kanske, mer än att halsen värker lite nu.
Måste skynda mig med bodelningen också. Bäst och göra allt rätt nu. Så det inte kommer surt efter. Men denna gången ska han få betala.
Är lite trött på den där gnällande om att han betalar så jäkla mycke.
Skulle igentligen slänga fram elräkningen denna månaden för att bara få honom och förstå att det finns mer räkningar är hyra och mat.
Sen om inte nog med det!!!

väntan är en mardröm

Ärligt talat finns det någon mer i värden som har det som jag.
Nu är man skild, men gubben ligger kvar i sängen. Åker och jobbar som vanligt varje dag. Kommer hem och sitter och äter med som vanligt.
Har nyckel till en lägenhet men inte skrivit på nått kontrakt så han påstår att det är därför han inte vet när.
Har talat om att han ska ringa om försäkringen på hästen och försöka få tillbaka lite pengar på henne.
Han nämner inget om hunden vart han har tänkt sig den ska bo.
Som sakt han har verkligen ingen brådska.

Sen alla människor som ser så bekymrade ut att det är slut och hoppas nån stans att allt ska bli bra igen.
Men snälla ni varför ska jag nöja mig och bo i ett så litet hus så jag måste ha det mesta av mina prylar stånas på golvet. Laga mat och städa hela tiden. Ta semester på måfå för att sen se om gubben kan ha nån vecka samtidigt.
Jag får planera ALLT som ska hända på gården och även vilka man ska hälsa på eller utflykter av alla slag. Sen ska jag nöja mig med att få leva ensammen med honom brevid mig för att han ÄR sån.
Så ville han inte bekosta något till gården heller för han äger inget!
Undrar bara en sak då!! Hur faan skulle jag klara av och byta alla tak och rätta till logen med bara några domkraftar. Och bekosta allt själv!!
Nu fyller jag år om några dagar också. Och här sitter jag mitt i mot en före detting som det inte går och föra ett samtal med.... Tjoo vad lycklig jag är!!!

funderingar

Gud va livet känns svårt ibland!
Struntade i åka på dans igår, det rann av mig totalt. Inte snickrat ett dugg under helgen.
Men jag har fyllt frysen med bullar.
Hälsat på hos en granne och virkat nästan klart en fönster remsa.
Skulle kännas lättare om man visste i förväg vad som är bäst för mig.
Hur ska jag lyckas ro allt i hamn nu..
Jag vill ju bara luta mig tillbaka och låta en man i mitt liv tar över.
Men hur ska man hitta en sådan.
Som vill ge upp sitt liv och börja ett liv här hos mig och framför allt så ska man kunna lita på den stackarn också, så man inte blir skinnad in på bara kroppen.
Inte säger Stefan ett dugg om sin framtid häller.
Men det är ju väntat....det är ju så han är.
Man fick ju inte en planera semester med honom. Det blev en överraskning varje år om vi skulle få några veckor ihop.
Jag har inget bättre och skriva om tyvärr. Men vem vet jag kan va till baka imitt rätta jag när man minst anar det.

RSS 2.0