En vilja av stål.

Ja vad säger man om en sån här helg då...
Eller om en ska skratta eller gråta.
Nä det var väll och ta i. 
Börja väll med att pöjkspolingen ringer på torsdag kväll och säger att en kompis frågar om han kommer på fredag.
Då visar det säg att denna kompis har glömt och berätta att han har anmält honom till nått jobbmingel eller nått.
Han ville inte ta ett nej så han skulle naturligt vis gå en liten stund. 
Men då bestämde jag åt honom.
Stanna hemma hela helgen så kan jag jobba ifred på gården.
Å det kan man väll säga att jag gjorde med råge.
 
Först så jobba jag fyra timmar på jobbet.
Sen hem och och börja blanda bruk.
Då hör en granne av sig och undrar om jag ville med på dans vid halv åtta.
Sa ja direkt, för nu var jag redan på humör.
Slutade dansa i januari när pandemin drog igång.
Fyra timmsrs dans efter att putsat i ca fyra timmar.
Sen upp och börja blanda bruk igen vid nio tio nån gång.
Vid 12 tiden hör samma granne av sig och undrar om jag ville ha kvälls mat.
Så klart man behöver dä.
Så det är jämt och nett jag hinner putsa det sista av det blandade bruket.
För när bruket är lite halv tort så måste man hinna borsta så det blir slutfinich på väggen innan det blir för tort. 
För då är det kört.
Så vid fem ger jag mig då har jag stått oavbrutet utan nått som hälst ätbart eller drickbart.
Fixar hästarna och in i duschen.
Sätter mig på min nya cykel för en provtur 3-4 km ca.
Till och med vatten på flaska smaka jävligt bra just då kan jag meddela.
Vid halv nio drog jag hem och titta på Robinson.
Ledig idag. 
Vet inte faktiskt om jag ska göra så mycket.
Har diskat och tvättat.
Skottat klart i stallet och tvättat ca 50 ägg.
Kanske får räcka för i dag. 
Nu är kl 10 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0