Från duk till tankar.

Duken jag håller på med har jag svårt att avsluta. Nått är det jag har missat. Men jag får lösa det på mitt sätt. Så i morgon repat jag dom två sista varven igen och ökar lite för att kanterna ska hålla sig nere. Ibland blir jag lite trött på mig själv. Om en kunde ha blivit normal. Med normala behöv. Normala kunskaper och ett normalt liv. Faan nu är jag där igen och nosar. Denna vintern kommer bli ruggigt lång. Om jag kunde låsa in mina tankar och slänga bort nyckeln.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0