Fy faan vad trist.

Idag stanna jag till på vägen hem från jobbet och hälsa på lilla Ester.
Hon har hunnit bli en månad.
Det är min älsta broders första barnbarn.
 
Det var ett spralligt litet knyte.
 
 
Är lite handlingsförlamad än men skottat rent hos ankorna har jag fixat i alla fall.
Blivit fint väder också men jag sitter ändå inne som vanligt.
Bör åka bort under helgen så jag blir tvingad och skärpa mig.
Men jag är ju inte rolig nu...
Det är jävligt trist i alla fall..
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0