skogsbrunetten

Gud va livet känns svårt ibland!
Struntade i åka på dans igår, det rann av mig totalt. Inte snickrat ett dugg under helgen.
Men jag har fyllt frysen med bullar.
Hälsat på hos en granne och virkat nästan klart en fönster remsa.
Skulle kännas lättare om man visste i förväg vad som är bäst för mig.
Hur ska jag lyckas ro allt i hamn nu..
Jag vill ju bara luta mig tillbaka och låta en man i mitt liv tar över.
Men hur ska man hitta en sådan.
Som vill ge upp sitt liv och börja ett liv här hos mig och framför allt så ska man kunna lita på den stackarn också, så man inte blir skinnad in på bara kroppen.
Inte säger Stefan ett dugg om sin framtid häller.
Men det är ju väntat....det är ju så han är.
Man fick ju inte en planera semester med honom. Det blev en överraskning varje år om vi skulle få några veckor ihop.
Jag har inget bättre och skriva om tyvärr. Men vem vet jag kan va till baka imitt rätta jag när man minst anar det.