skogsbrunetten

Ibland så undrar man vad som gick snett i livet.
Hur hade det kunnat se ut.
Ja det kan man så klart inte veta, men det kunnde ha varit så enkelt som att
när min mor och far bråka var jag skulle bo.
Så kunnde det ha varit så enkelt att när jag blev 12 kunnde jag ha bestämt
att jag skulle flytta till pappa.
Hade blivit en stor förändring i kretsloppet garanterat.
Jag hade sett till att det skulle ha blivit sandat så farfar inte brutit benet.
Då hade han left än garanterat.
Pappa hade varit tvungen och dra in vatten och avlopp.
Jag hade sett till att det hade blivit mer renoverat.
Farfar och jag hade skaffat mera djur i från början och då hade jag varit fullfjädrad
bonde nu kanske.
Pappa hade nog left än idag om jag hade varit här och styrt mer.
Garanterat hade han missat missfostret han levde ilag med sista tiden av livet.
Som gorde hans liv så nersmittat av ohyra så han bad mig om hjälp för att rädda honom.
Men tyvärr så var han så klen, så han orkade inte full följa och dra hem till skogen.
Hade inte varit något problem, så rädd som hon var för mig och bli av med den lusen
det kan jag lova.
Sen hade väll jag fått tag på någon bonde som ville ha mej.
Så man kunde leva lycklig i alla sina dagar.