skogsbrunetten

Hästarna har fått klippta naglar och nya skor.
Mendans jag har fått en lagad fin tand under dagen.
Så nu kan jag börja tugga som vanligt igen, skönt.
Imorgon bär det av till grums igen på ytterligare en ridlektion.
Det är så jädrans ballt att man har fått lite kläm på ridningen.
Att vissa saker tar 43 år och klara av, eller snarare 34 år sen
jag började rida egen häst.
Nu kanske inte jag var så nitisk med detalgerna.
Inte häller så satt jag på hästryggen dag och natt.
Nej då men visst har man nött rumpen stund vis.
Som när kompisen maria och jag red i väg och skulle
stäma träff med en annan tjej med häst och blev borta
i sex timmar.
Eller när vi red villse, tog ca sex timmar den gången också.
Jo då, men det var inte alls något man lär sig i ett ridhus.
Därför känns det lite deprimerande när man kommer till en
ridskola där det svåraste man vet där är och få rätt längd på
stigbyglarna eller att dom inte har fått rätt häst och rida.
Själv så fick jag ett föl när jag var 9:o som jag skulle försöka
rida in och ha kul med.
Sen blev det en större ponny som var lite smått halvgalen.
Men en sak har jag lärt mig. Den som är mäst stönig den vinner!!!!