skogsbrunetten

Skulle vilja gnälla lite igen.
Men jag vet ju att det inte hjälper.
Men det känns värkligen som jag har 30 hektar på mina klena axlar.
Det är inte konstigt att jag ska hem till annelie och få mig en masage omgång till helgen.

Det lär inte bli något utbygge heller. Och inte något nytt hus.
Värme i sadel kammaren väntar på sig det med.
Gruset han beställde förra veckan kom varken igår eller idag.
Ingen häst transport i sikte.
Har en häst som måste ridas, men det blir mest linn som tänker på det.
Skulle vara bra med lyse på ridbanan eller att man kunde åka iväg och rida i något ridhus.
Jag går upp 5 för att hinna med och sköta alla djur på morgonen så att stefan som börjar 7 kan sova till halv sju.
Jo då han har lagat min bil så duktig som han är.
Men det är ju så att när jag gör något så måste jag hålla koll på tiden för andra saker som infaller
vid sidan om som ex. vis laga mat och hämta linn.
Sådana saker existerar inte för herr stefan.
Jag tycker det känns så tungt i bland så man undrar va faan man håller på med,
Det är inte det att djuren är en belastning utan det runt om kring.
Som all gjytja som man får pullsa i och tak som läcker. Saker som blir förstörda.
Grejer som inte blir lagade. Se till att allt som kan frysa sönder kommer in i värmen någon stans.
Och det tyngsta, få ordning på prylar inne så dom får plats.
Men det konstigaste är ju dom sakerna som händer, fast man inte får reda på dom förrän man står och glor på något man inte begripersig på hur det fungerar och det inträffar alltid 6 på morgonen när alla sover utom jag.