En dyster tid...
Här väldigt lite och skriva om nu för tiden.
Nästa år blir det väll värre ändå skulle jag tro. För då går jag in i erimitens år och det innebär att jag gör så lite som möjligt för att kunna överleva.
Då kommer jag och sitta här på en pinn stol och tycka synd om mig själv att jag inte orkar lyfta ett finger.
Får sätta en bjällra på stefan så ni hör när han kommer för då blir det nog svårt och se honom.
Om han ska göra alla sysslor så blir han nog inge fetare skulle jag tro.
Bara mitt förråd kunde anlända nu då så jag hinner bygga upp och isolera det först innan lat masken slår till.
Men jag kan i alla fall glädjas åt att mina kycklingar sköter sig ganska bra så att mina vänner som gillar ägg
blir glada.
Älg jakten började idag som brukligt är. Kan ni tänka er, min granne roffe pangade på en tjur så vi får lite kött i år också.
