skogsbrunetten

Igår så måste hästarna ha bråkat litte. Cara mia hade en stor hår tuss bort ryckt och ett sår på benet.
Så jag skulle inspektera skadan och hon ryckte till med benet och slog till min tumme.
Det gick bra. Men varför skulle jag just ta den handen för att pilla.
Här om dagen så sparkade hon åt mig också. Skulle hindra henne när hon ville gå en i stallet tillbaka.
Jag är inte van sådana vild hästar. Mina är ju froma som lamm i jämnförelse.
En ung häst är nog inget för mig.

Två advets stjärnor lyckades min andra hälf sätta upp under hela helgen.
Stakarna ställde jag på plats igår, för det hände inget mer efter stjärnorna.
Så jag får väll ta yxan på axeln och gå ut och hugga en advetsgran själv och sätta upp.
Städa skulle det mer än väll behövas göras. Men vem bryr sig.
Kom bara inte och hälsa på är ni snälla.

Men sandra har varit så snäll mot mig och hämtar både det ena och andra åt mig för hon säger att jag är sjuk och behöver hjälp. Sandra har fattat gallopen hon. Men så är hon bäst på att rida utav oss också. Ha Ha